La Perouse

Förra omgången bilder lyckades jag inte ladda upp igår, men det fungerade bättre nu ikväll.

Som en liten bonus har jag nu också lagt upp ett gäng bilder från dagens utflykt, La Perouse. La Perouse Bay är en kuststräcka söder om Makena. Den består mestadels av lavasten som bildats av lava från Haleakalas utbrott. Förutom att landskapet i sig är riktigt häftigt finns det också ett par riktigt bra ställen att snorkla samt ett antal riktigt bra klippor att hoppa och dyka från. Vi åkte ner runt noon och gick den flerkilometerlånga hiken från parkeringsplatsen söder ut genom lavalandskapet till en bra spot med dykklippor. Där spenderade vi 4-5 timmar med att kasta oss ut från den drygt 10 meter höga klippväggen och att chilla i solen.

Dagens utflykt var verkligen ett skönt avbrott mot allt strandliggande och bungalowchillande; det var riktigt kul att se något nytt. Jag kommer absolut försöka åka ner dit igen när jag återigen tröttnat på all sand som jag annars vant mig vid att hitta på alla tänkbara utrymmen i kläderna, maten och kroppen. Om man åker dit tidigt på morgonen kan man dessutom oftast se delfinerna som senare under dagen drar sig ut mot djupare vatten.

Tjarå.

PS. Imorgon är min andra penicillinkur äntligen över, så sedan är det surfing som gäller… om jag håller mig frisk den här gången.

Tiden tuffar på..

Tiden går mycket fort här, det har hänt en del sen sist. Jag avslutade min penicillinkur och var frisk i ungefär en (1) dag innan halsontet kom tillbaka. Denna gång var jag dock snabbare och åkte upp till sjukhuset och fick ett nytt recept för ett annat penicillin. Nu har jag tre dagar kvar på denna andra kur, så snart kan jag förhoppningsvis gräva fram min surfbräda ur det decimetertjocka dammlagret som bildats i hörnet av mitt rum.

Förra veckan var jag på en riktigt ball dansshow på Maui Arts & Cultural Center nere i Kahului med Giordano Jazz Dance Chicago. En kille på hostelet hade fått två biljetter och undrade om jag ville med. Tyvärr blev vi lite sena, men bättre det än att inte gå alls; showen var sjukt bra och riktigt professionell. Showen med tiotalet dansare som varade i en dryg timme till efter att vi kom dit ca. en kvart försenade blev verkligen en oväntad och omväxlande Maui-upplevelse.

Annars tror jag inte det hänt så mycket, i alla fall inte något jag kommer på just nu. Just nu medan jag skriver försöker jag ladda upp ett gäng nya bilder (inkl. på bilen), men det trådlösa internetet här är totalt värdelöst. P.g.a. den obefintliga hastigheten och att internet kopplas ifrån helt med jämna mellanrum har en enda bild laddats upp den senaste kvarten. -Oj, nu avbröts uppladdningen helt igen-. Jag försöker ladda upp dem igen under dagen men har ingen aning om när det kommer funka, så håll lite utkik i fotoalbumet.

Aloha!

Bilen äntligen registrerad!

För några timmar sedan fick vi efter många turer fram och tillbaka bilen registrerad. Först verkade det ganska hopplöst att få det fixat, men helt plötsligt fick vi våra rainbow license plates från andra sidan disken.. Det betyder att bilen nu är helt legal! De e najs!

Äntligen lite nyheter!

Det senaste inlägget jag skrev är nu mycket gammalt så det är verkligen dags för en uppdatering. Som nyfikna kanske sett har jag slängt upp några nya bilder, samt snickrat ihop en liten bar med knappar för att se bilder från de enskilda platserna. Annars består mina huvudaktiviteter för tillfället av att chilla så mycket som möjligt. Jag var på sjukhuset för några dagar sedan och fick tag på penicillin för min onda hals, så jag gör allt jag kan för att bli bra så fort som möjligt nu.

Banana Bungalow där jag (och Josefin) bor är riktigt najs, det börjar mer och mer kännas som hemma. Jag har också bott här tillräckligt länge nu för att känna av baksidan med att bo här long-term. Ibland kommer riktigt schysta personer som man verkligen inte vill ska åka, men ändå åker de precis när man lärt känna dem. Förra veckan och i början på denna veckan stack ett riktigt najs gäng som gör att det känns lite småtomt nu. Å andra sidan är det så många som kommer och går här så förr eller senare kommer det nya roliga människor att lära känna.

Min födelsedag här för en vecka sedan var riktigt kul. Den började med att jag blev väckt av 5-talet personer sjungandes ‘happy birthday…’ och hållandes i en (väldigt smaskig) chokladtårta med 19 ljus i (tack Josefin!). Dagen som var riktigt najs och chill ledde fram till en mycket kul kväll. Det var kvällen innan schyssta gänget åkte och mitt halsont hade inte riktigt brutit ut ännu, så stämningen var på topp. Vi spelade jenga, grabbed some hooch och njöt av att vara på världens chillaste plats.

Förra veckan bestämde jag och en annan staff member oss för att köpa varsin surfbräda. Vi lämnade bungalown och headade ner mot Kahului till ett par surfaffärer för att utforska deras sortiment av begagnade brädor, vilka inte var så upphetsande. Vi bestämde oss för att pröva lyckan i Lahaina, där det finns en välkänd pawn shop med billiga begagnade surfbrädor. Tyvärr fanns dock ingenting där av intresse, så efter en kort promenad genom Lahaina åkte vi vidare. Nästa stopp på äventyret blev Paia där det också finns ett par schyssta surfbutiker. Vi anlände till den första butiken 10 i 6, 10 minuter innan stängning. Jag hittade ingen bräda, men däremot hittade Isaac (staff membern jag åkte med) en bra bräda och fick till en riktigt bra deal. Något out of hope sprang jag ner till nästa butik vilken var min sista chans för dagen. Efter en stunds spanande hittade jag en begagnad (men i absolut nyskick) Kazuma 7′3″. Efter lite dividerande fram och tillbaks och ytterligare några minuter fick även jag till en bra deal med leash och fenor. Klockan var då ca. kvart över 6 och det var nästan mörkt ute så det blev inget surfande den dagen, men vi var så lyckliga ändå så vi åkte hem och firade på hostellet. P.g.a. min onda hals har jag tyvärr inte kunnat börja surfa på riktigt än; det hugger i hjärtat varje gång jag ser brädan bara stå och samla damm i mitt rum, men så fort jag är klar med min penicillinkur är det surfing 24/7 som gäller!

För övrigt händer inte mycket här faktiskt, det spenderas tid på stranden, det cruisas runt med bilen (som fortfarande inte är registrerad, men det är på g), det äts god mat (faktiskt), det spelas biljard och det chillas hårt.. Hittills har jag varit för lat för att ta med mig min kamera överallt jag gått, men jag ska bättra mig.

Nu är det dags att dra sig från datorn för att.. hmm.. chilla lite. Jag kanske borde passa på att läsa lite nu när bungalon är i stort sett tom. (Alla som inte jobbar, är sjuka eller sjukt trötta spenderar vanligtvis söndageftermiddagarna/-kvällarna på Little Beach nere i Makena för att se nakna hippies spela trummor, dansa och fire dance:a.) Eftersom det är dåligt med lugn och ro här har jag tyvärr inte läst så mycket som jag velat, så det är fortfarande The Firm av John Grisham jag jobbar på.

Hoppas ni inte tappat intresset för bloggen totalt p.g.a. avsaknaden av snabba uppdateringar, ska försöka bättra mig där också.

Aloha!

Nu börjar det hårda(?) livet

Nu har jag varit på Maui i snart två veckor och det är dags att ta tag i livet. Anton och Anton åkte i förrgår, det var förstås tråkigt och kändes lite konstigt efter att vi bodde mer eller mindre på varandra i nästan en månad. Att de åkte hem betydde också en annan sak: semestern är över. Jag kan ändå inte säga att semestern känns riktigt slut; jag börjar tvivla på om det finns något annat ställe på jorden som är mer chill än Maui. Chillandet, eller “the Aloha spirit” som det heter på finspråk, finns var man än befinner sig: på stan, på stranden, i trafiken, under polisens makt eller i rättssalen. De sista två skall tilläggas har ännu ej upplevts av undertecknad förutom genom word of mouth.

Den hårda säsongen har alltså precis börjat, och för att fira köpte jag oss Josefin oss en bil för ett par timmar sen. Det är en champagnefärgad Buick Le Sabre Limited med en skön V6:a och automatlåda. Ser ut så här (inkl. vita hjulsidor!!!) Alltså pretty much så amerikanskt det kan bli. Dock ska den förbättras lite med surf racks och lite surfdekaler innan den är redo att göra Maui i.

En sak som är lite trist är att det inte hunnit bli någon surfing än, något som jag dock hoppas på ska ändras under veckan/helgen. Jag har tänkt köpa en begagnad vågbräda och också ett vindsurfingkit, men en kite vore också kul. Vi får se vilken gren jag stannar på, men förutsättningarna för any av dem är ju hyfsade.

Som den nyfikne sett har jag lagt upp ett gäng nya bilder i fotoalbumet. Alla dessa är tagna av Anton Ö som hann lägga över bilderna på min dator precis innan de åkte. Alla nya bilder som jag tagit själv kommer så snart som möjligt. Det tar inte bara tid att lägga in bilder, organisera dem, välja ut bra bilder till bloggen och sedan ladda upp dem; jag har väldigt lite plats kvar på hårddisken vilket gör att jag måste sortera bort bilder/musik/annat skräp från datorn varje gång ett nytt gäng bilder ska in. Vill gärna köpa en ny, men får se när jag har råd.

Vad gäller boende ser det ut som att jag kommer flytta upp till Banana Bungalow, där jag också antagligen kommer hjälpa till lite receptionist. Jag tror man kan tröttna på att bo där för länge (mycket folk, lite privatliv, kan bli lite stökigt/högljutt etc.) men en månad tror jag definitivt kan vara kul.

Nu måste jag sova lite eftersom det är upp tidigt imorrn som gäller. Vi ska bl.a. försöka fixa safety, registration och försäkring till bilen, så det blir en tuff dag. Bilder kommer som sagt så snart som möjligt, förhoppningsvis imorrn.

Ha det bra där hemma(/var ni nu befinner er)!

Aloha!

Framme på Maui

Äntligen är vi framme på Maui. Anledningen till att jag inte skrivit på ett tag är att det helt enkelt inte varit läge att använda datorn (skriver detta på mathsons ipod). Hawaii är riktigt najs, tyvärr har dock vår fortsatta otur med vädret gett oss ganska mycket regn, med bara occational solsken. Det taskiga vädret och boendeförhållandena har gjort att det inte blivit så mycket bilder än, men räkna iskallt med att det kommer eventually.

Annars har vi inte gjort mycket, legat lite på stranden (när vi lyckats fånga ett par solstrålar) och chillat runt. Vi har tänkt åka med på några av de tourer hostelet arrangerar, men det återstår att se vad det blir för nåt. Igår blev vi bjudna på en mycket trevlig och god middag hos Samuel och Ellie, och idag har vi glidit runt lite i Kahului (”huvudstaden” på Maui).

Ä rädd att det inte blir mycket mer bloggande nu tills det blir smidigare att använda datorn, så håll till godo med tanken på att vi har det sjukt chill tills andra besked ges.

Aloha!

Två dagar i LA

Efter ett tufft dygn i Las Vegas kom vi till LA igår vid lunch, och nu är alltså den andra dagen här slut. Igår eftermiddags/kväll tog vi det bara chill, men vid lunch idag bestämde vi oss för att hoppa på en guidad tur runt de norra delarna av staden: Venice, Beverly Hills, Hollywood och Downtown. Vi satt i stort sett på en buss i fem timmar; “touren” med en kass guide, dåligt väder och dåligt med stopp gjorde den tyvärr till ett bottennapp. Vi kan nu i alla fall säga att vi gjort LA, för så mycket mer (förutom Universal Studios som vi tänkt åka till i övermorgon) verkar inte finnas att göra om man är turist utan fet plånbok och ett stort shoppingbegär.

Desto mer har det konstanta regnandet och bristen på saker att göra fått oss att längta ännu mer till Hawaii, dit vi åker på onsdag morgon. Eftersom vi velat med boendet och därför ännu inte ordnat något tänkte vi ägna morgondagen åt att få tag på en schysst liten apartment eller condo att bo i de tio dagarna tills Anton & Anton åker hemåt.

Las Vegas var en riktig höjdare, efter vår 10-timmarspromenad hade vi till slut avverkat de viktigaste sakerna vi planerat. Till dessa hörde besök på de mest kända hotellen (bl.a. Venetian, Caesars Palace, Cirkus Cirkus, Paris, Luxor, Treasure Island, Mirage, Bellagio), flera av hotellshowerna (cirkus på Cirkus Cirkus, piratshowen utanför Treasure Island och fontänshowen utanför Bellagio) och en av de erkänt asfeta lunchbufférna (se Antons precisa beskrivning nedan). Piratshowen med sång, dans, ljuseffekter, vattenkaskader, lättklädda tjejer och så mycket sprutande eld att håret nästan tog fyr var en av de mest ambitiösa sakerna vi stötte på, men även Bellagios fontänshow var häftig. Cirkusen på Cirkus Cirkus var ett skämt, efter att ha väntat förväntansfullt i 20 minuter på vad vi trodde skulle bli en riktig show kom det in en guldklädd man i platåstövlar och kastade lite med hattar i några minuter. Vi var helt övertygade om att detta bara var uppvärmningen och hade precis satt oss tillrätta när musiken tystnade, lamporna släcktes och folk började gå därifrån. Tyvärr missade vi kopian av Tutanchamons grav på Luxor som stängde precis när vi kom dit. Vi hade också tänkt gå till Golden Nugget, men efter att ha fått reda på hur långt bort det låg (downtown Las Vegas) ändrade vi våra planer och åkte upp i tornet på Stratosphere istället. Där fick vi en helt ok vy över hela staden och lyckades ta några hyfsade bilder.

Jag har förutom bilderna från Las Vegas också lagt upp ytterligare bilder från San Francisco, inkl. bilder från Muir Woods/Sausulito-touren vi gjorde i onsdags samt ytterligare några bilder från stan.

Nu är det dags att sova (klockan är nu 1 på natten här), så godnatt!

En vanlig dag i Vegas

Sitter på hotellrummet i LA och blickar tillbaka på gårdagen som för oss icke nevadabor var en allt annat än vanlig dag. Hotellet vi anlände till den  sena januarikvällen hör till ett av världens största, men det skulle senare på vår resa framgå att vara långt ifrån stort i förhållande till andra hotell i den mytomspunna staden. Allt som är stort är “litet” och allt som är homongous är “normalt”.

Den följande dagen kände vi oss redo att göra Vegas, en tanke som vi senare skulle revidera till ett något mildare uttryck. Vi började med dagens första mål! Att hitta ut från hotellet, med vilkens nedre våning kan jämföras med Linköpings innerstad. Efter ca 15-20 promenerande hade vi äntligen kommit ifrån hotellet vars horisont verkade bestå av ytterligare slotmaskiner. Efter en missad frukost knallar vi med markanta steg mot ett närliggande kasino vars lunchbuffé skall vara något utöver det normala. Efter 20 betalade dollar uppenbarar sig ett hav av rätter från världens alla hörn som givetvis avslutas med ett urval av dussintals olika desserter, mjukglassmaskiner och sockervaddsmaskiner.

Mätta och belåtna till en något extraordinär grad går vi vidare på strippen (the strip). Solen står på topp samtidigt som var och varannan vi möter på vår väg verkar gladare än normalt, kanske finns det ett samband med de glåmiga ögonvitorna och att de håller en budweiser i ena handen och en färgglad daiquiri i den andra. Vi knallar mellan kasino till kasino och blir lika förstummade varje gång vi slår upp dörrarna. Men någonstans i överdådigheterna, blir man något besviken av den något monotona tanken av att överallt se medelålders män bli avspelade pengar av lättklädda kvinnor vid kasinoborden.

Nio timmar senare går vi med tunga steg tillbaka upp mot rummet, med fler intryck under en och samma dag än någonsin. Men inte att förglömma är det en helt vanlig dag i Vegas!

                                                                      Gästbloggare Anton Mathson

Uppdateringen från San Francisco

Nu var det ett tag sen jag skrev senast så det får bli en lite större uppdatering nu. För det första är bilderna från sista dagarna i New York uppladdade (dock inte alla). Bland dessa finns godbitar från bl.a. Empire State Building, vår promenad till FN-högkvarteret samt sydspetsen på Manhattan. Vi tänkte åka ut till frihetsgudinnan och Ellis Island, men eftersom vi var 30 sek för sena fick vi inga biljetter till vad som visade sig vara sista båten för dagen. Det blev lite bilder ändå, bl.a. från kvarteret runt Wall Street som vi gick igenom på väg tillbaka. Vi hittade den kända guldbullen, som kan ses på ett par bilder. Detta var det sista vi hann med i New York innan det bar av mot Frisco.

Vi kom hit i söndags eftermiddag lokal tid och spenderade resten av den dagen med att chilla runt lite i kvarteren runt Union Square, där vi åt en schysst steak till middag. Hotellet vi bor på visade sig vara mycket bra (med tanke på var det kostade), men tyvärr ligger det i en av de tråkigaste delarna i stan, nämligen i ett av hemkvarteren för San Franciscos många hemlösa. Även om de flesta inte gör något väsen av sig känns det lite halvosäkert att gå ut sent på kvällarna.

Igår (måndag) träffade vi en gammal kinesisk kompis till mig (bilder kommer) som jag senast träffade för 2½ år sedan i england. Det var riktigt kul, men eftersom han hade ett skolprojekt han var tvungen att åka hem och fortsätta med hann vi inte ses så jättelänge, vi gick en sväng på stan och åt sedan en god lunch på en thairestaurang. Resten av dagen gjorde vi dock inte så mycket, vi tänkte gå upp till norra delen av staden men det ständiga regnvädret och kylan (!?) dödade lite av upptäckargnistan. Dagen avslutades i alla fall med varsin “Famous Mel-Burger” på Mel’s Drive-In, en riktig klassiskt amerikansk diner med skinnsoffor och lågt i tak. (Jag bara råkade göra av med några quarters på jukeboxen…)

Continue reading ‘Uppdateringen från San Francisco’

5 dagar i New York

Nu har vi varit i New York fem dagar, på söndag morgon flyger vi till San Francisco. Vi har hunnit med det mesta vi tänkt göra, för utom att åka ut till frihetsgudinnan som vi tänkt göra imorgon. Igår var vi på FN-högkvarteret (vilket låter mycket ballare än det var) och ikväll var vi uppe i Empire State Building vilket så klart var rätt fränt, och bland de många bilder vi tog går det nog att vaska fram några good ones att lägga upp på fotoalbumet (imorgon om vi har tid).

Det har blivit rätt mycket promenerande, vi har gått upp och ner för avenyerna ganska många gånger i jakt på mat, schyssta sales och borttappade fotoaffärer (har förresten köpt ett zoomobjektiv till kameran nu, första bilderna tagna med det blev från Empire State Building och kommer som sagt förhoppningsvis upp imorrn). Och en sak kan vi nu konstatera, vi har nog råkat hamna i del lite tråkigare delen av Manhattan. Bara man rör sig några gator upp eller ner blir det genast fräschare, så de negativa tongångarna från den första New York-posten måste vi nog delvis dra tillbaka.

En minnesvärd händelse är när vi häromdagen gick in i en av de otaliga små foto-/elektronikbutikerna utmed 5th ave. eftersom jag var intresserad av en blixt till min kamera. Där inne möttes vi av en säljare (antagligen bossen) som säkert var mycket angelägen att sälja en blixt eftersom han snabbt sänkte priset till det halva, men vars vokabulär endast verkade bestå av “c’mon buy it!”, “why don’t you buy it?” och “buy it cocksucker!!”. Jag köpte ingen blixt.

Gonatt eller!